Program 2022
Föreläsningsprogram och aktiviteter hösten 2022 (PDF)
Föredrag & aktiviteter 2020
Söndagsföredrag 1 mars
Leif Lyttkens: "Journalen" – att läsa sin journal via nätet
Docent Leif Lyttkens berättar om utvecklingen av sjukvårdens mest framgångsrika IT-projekt. Älskat av patienterna – ifrågasatt av vissa läkare.
Söndagsföredrag 9 februari
Thérèse Toudert: "Augusta Strömbergs profetiska tavlor - Ett konstnärskap vid Ulleråkers sjukhus"
I Medicinhistoriska museets samlingar finns ett stort antal konstverk av Augusta Strömberg, tillkomna under hennes sjukhusvistelse. I inskrivningsjournalen står det att sjukdomsorsaken är felslagna förhoppningar. Vad var det för förhoppningar som gick om intet och vad visar Augusta Strömbergs konst? Antikvarie Thérèse Toudert berättade.
Söndagsföredrag 13 januari
Bo S. Lindberg: "Obstetriska instrument. En historia om gamla förlossningsinstrument"
Bo S. Lindberg presenterar sin nya bok om den samling förlossningsinstrument från äldre tid som finns på Medicinhistoriska museet. De äldsta instrumentmodellerna härrör från 1600-talet och alla har skapats för att klara komplicerade förlossningar där moderns och barnets liv varit i fara. Bo S. Lindberg berättar om instrumentens tillkomst och användning och tecknar en bild av födandets och förlossningskonstens förändrade villkor.
Föredrag & aktiviteter 2019
Söndagsföredrag 8 december
Pål Foyn Jörgensen: Njurdonationer och transplantationer
Den första njurtransplantationen i Uppsala utfördes för 50 år sedan. Med anledning av jubileet berättar Pål Foyn Jörgensen, överläkare och transplantationskirurg vid Akademiska sjukhuset, om donationer och transplantationer av njurar i dag och i går.
Söndagsföredrag 3 november
Anders Ahnesjö, Hans Dahlin och Bo Lennernäs
Strålbehandlingens historia
Föredraget presenterar strålbehandlingens historia ur olika perspektiv. Professor Anders Ahnesjö ger en historisk överblick av strålbehandlingens fysik och teknik och förklarar hur det kommer sig att strålning både kan orsaka och bota cancer. M.Sc. Hans Dahlin skildrar pionjärinsatsen som gjordes i Uppsala när den datorstödda strålbehandlingen introducerades under 1970- och 80-talen. Innan den avslutande frågestunden berättar docent Bo Lennernäs om den kliniska strålbehandlingen igår, idag och i framtiden.
Söndagsföredrag 6 oktober
Leif Bergkvist: Bröstcancerbehandling genom historien
Leif Bergkvist, professor och överläkare, berättar om bröstcancerbehandlingens långa historia, från antikens egypten till dagens onkoplastik och olika slag av tilläggsbehandlingar.
Kulturnatten 14 september
Öppet hus & invigning av utställningen Livspusten
Vi öppnade den nya tillfällliga utställningen 'Livspusten – Den konstgjorda andningens historia'. Utställningen handlar om andningshjälp från biblisk tid och fram till våra dagars tekniska hjälpmedel. Från att till en början till stor del ha handlat om olika tekniker för att hjälpa människor vid drunkningsolyckor fick den tekniska andningshjälpen och intensivvården sitt stora genombrott i samband med polioepidemierna på 1950-talet.
Museinatten 1 juni
Spännande aktiviteter på Uppsalas museer fram till midnatt.
Söndagsföredrag 5 maj
Bertil Karlmark: "Experiment på människor – Några glimtar från Nebukadnessar till Macchiarini"
Bertil Karlmark gläntade på dörren till människoexperimentens historia, från vad som förmodligen är världens första kliniska studie dokumenterad i Gamla Testamentet, via vaccinationer och upptäckten av botemedel mot skörbjugg, till våra dagars Macchiarini.
Under kniven– Föredrag med Lindsey Fitzharris 26 april
Lindsey Fitzharris, berättade om sin uppmärksammade bok "The Butchering Art" som nu kommit ut i svensk översättning. Med stor inlevelse berättade hon om kirurgen Joseph Lister och den moderna kirurgins födelse.
Söndagsföredrag 7 april
Bo S. Lindberg: Peregrinatio medica – Svenska medicinares studieresor 1600–1800
Bo S. Lindberg berättar om svenska läkarstudenters studieresor under två sekel. Varför reste man? Vart reste man? Vilka nya kunskaper och färdigheter förde man med sig tillbaka till hemlandet? Det är några av frågorna som Lindberg besvarar.
Söndagsföredrag 3 mars
Lena Hammarberg: Karolina Widerström – Sveriges första kvinnliga läkare och hennes kamp för sexualupplysning och mot prostitution
Söndagsföredrag med Lena Hammarberg som berättar om Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström (1856-1949). Widerström var verksam som gynekolog och drev frågor om kvinnors hälsa, sexualupplysning och mot prostitution på flera områden – som läkare, feministisk opinionsbildare och politiker.
18-22 februari | Sportlovskul med smurfar & magi
Sportlovsaktiviteter varje eftermiddag med amulettverkstad och smurftips.
Söndagsföredrag 3 februari
Per Ahlberg: Människans historia
Paleontologen Per Ahlberg berättade om människans historia i ett långt perspektiv.
Söndagsföredrag 13 januari
Jan Stålhammar: Bilden av människan och människosynen
Från Vesalius muskelmannekänger, via skallmätningar till dagens MRT-bilder – genom århundradena har medicinen skapat många bilder av människan. Jan Stålhammar berättade om vad medicinens bilder kan säga oss om den föränderliga synen på människan.
Föredrag & aktiviteter 2018
Tisdagar 16 oktober – 18 december 2018
Senapstillverkning i apoteket
Under oktober till december kunde man ladda upp inför julen genom att tillverka egen senap i museets apotek.
Söndag 9 december 2018
Jan-Erik Broman: Sömn och sömnstörningar
Sömnforskaren Jan-Erik Broman berättade om sömnens betydelse för vårt välbefinnande.
11 november 2018 • Museidagen 
Filmvisning och konstnärssamtal med Mervi Junkkonen
Mervi Junkkonen visade sin dokumentärfilm After Life – Four Stories of Torture (2011). Filmen berättar om fyra personer som kommit till Finland på flykt undan krig och förtryck. De har alla utsatts för tortyr i sina hemländer vilket har lämnat svåra fysiska och känslomässiga spår. De fyras berättelser vävs ihop till en gemensam berättelse om hur det är att trots allt försöka att leva vidare.
Arbetet med filmen blev utgångspunkten för Mervi Junkkonens utställningar Good Intentions (2015) och FRAGILE, som nu visas på Medicinhistoriska. Filmen är textad på engelska.
Filmvisningen och föredraget var ett evenemang relaterat till konstutställningen FRAGILE.
29 oktober – 2 november 2018
Höstlovskul på Medicinhistoriska
Alla vardagar under höstlovet hade vi aktiviteter på museet. Senapstillverkning på gammalt sätt, magiska amuletter och smurftips stod på schemat för glada höstlovsfirare.
21 oktober 2018
Tema: Vad gör krig med människan?
Vad gör krig med en människa och hur kan vi hjälpa de drabbade tillbaka till psykiskt välbefinnande? Utifrån den frågan arrangerade vi en temaeftermiddag på museet med filmvisning och föredrag om krigets konsekvenser.
13.30-14.40 FILMVISNING: Krig och sinnesfrid (2016)
15.00-16.00 FÖREDRAG: Isabel Petrini – "Krig, tortyr och flykt– vad gör det med människan och hur vi kan hjälpa"
7 oktober 2018
Olle Matsson: Allt är gift – Om dödliga ämnen och deras roll i historien
Mänsklighetens historia är fylld av konfrontationer med olika ämnen som kan orsaka lidande och död. Vi har brukat gifter vid jakt och fiske, för bekämpning av skadedjur, vi har använt dem som läkemedel, som smink eller färg på tårtor och tapeter, till och med vid rättsskipning. Olle Matsson bjuder på en världsomspännande exposé om giftanvändning genom historien byggd på hans senaste bok.
Olle Matsson är professor i kemi vid Uppsala universitet och populär föredragshållare om gifter.
30 september 2018
Mervi Junkkonen visade utställningen FRAGILE
Filmskaparen Mervi Junkkonen visade sin konstutställning FRAGILE. Utställningen tar sin utgångspunkt i flyktingars berättelser om trauma, uppbrott och identitet. Den består av fem videoverk som konstnärligt reflekterar kring de kroppsliga och känslomässiga konsekvenserna av att bära och bearbeta smärtsamma erfarenheter.
2 september 2018
Ulrika Ransjö: Sjukhussjukan och de gula stafylokockerna. Vårdhygien i Uppsala under 150 år
Med bakteriologins, antiseptikens och aseptikens framväxt under 1800-talet utvecklades effektiva metoder för att minska infektioner i vården. Dessa kunskaper skulle sedan delvis falla i glömska till följd av antibiotikans introduktion i sjukvården efter 1945, något som medförde nya risker. Resistenta bakterier, t ex gula stafylokocker, spreds på sjukhusen och även ute i samhället. Föredraget belyser hur sektionen för vårdhygien i Uppsala blev till pionjärer i kampen mot dessa vårdrelaterade infektioner.
Föredragshållaren Ulrika Ransjö har varit hygienöverläkare vid Karolinska och senare Akademiska sjukhuset.
3 juni 2018
Urban Josefsson: Att tonsätta vansinne – Musikaliska gestaltningar av psykisk ohälsa under tre sekel
Hur låter vansinne? Det är en fråga många kompositörer brottats med och svaren de kommit fram till skiljer sig en hel del från varandra. Musikhistorien innehåller ett stort antal kompositioner som är tänkta att illustrera olika former av psykisk ohälsa. I föredraget berättas om några sådana musikstycken, från Robert Johnsons sång O let us howl (ca 1613) till Igor Stravinskijs opera The Rake’s Progress (1951). Föredragshållaren är museichef för Medicinhistoriska museet och idéhistoriker.
2 juni 2018
Museinatten
Museinattens temavisning hölls av antikvarie Thérèse Toudert och handlade om när spanska sjukan kom till Ulleråker 1918.
För hundra år sedan svepte spanska sjukan över världen och de svenska sinnessjukhusen drabbades hårt. Aldrig har så många patienter blivit begravda på Ulleråker som år 1918. Ett kortare föredrag berättar om spanska sjukans förlopp och sedan följer en guidad tur till Ulleråkers begravningsplats.
17 maj 2018
Temakväll: Psykologverksamheten vid Ulleråkers sjukhus
År 1957 anställdes den förste psykologen vid Ulleråkers sjukhus och redan året efter inrättades ett psykologiskt laboratorium. Psykologernas entré som ny yrkesgrupp inom den svenska psykiatrin kom att medföra många förändringar inom diagnostiken och vården.
Gunnar Holm berättare om utredningar, tester, behandlingsarbete och forskning som utgjorde den mångskiftande psykologverksamhet som bedrevs vid Ulleråkers sjukhus.
Arrangör: Alumnföreningen vid institutitionen för psykologi, Uppsala universitet i samarbete med Medicinhistoriska museet.
6 maj 2018
Lars Oreland: Linné och läkemedel
För Carl von Linné och hans samtida var botaniken tätt sammanlänkad med läkekonsten och kunskapen om växternas medicinska användning var grundläggande. Linné ansåg att en förutsättning för att bli en god läkare var att man var en god botanist. Men vilken roll spelade Linné för moderniseringen av läkemedelsfloran som ägde rum under 1700-talet? Den frågan ställer sig föredragshållaren Lars Oreland.
Linné var professor i teoretisk medicin, vilket omfattade kombinationen botanik och medicin. Han undervisade om läkemedlens egenskaper och författade en Materia Medica (1749). Hur kan Linné exempelvis ha påverkat utarbetandet av den svenska farmakopén, som från 1775 satte den officiella standarden för läkemedelsanvändning och beredning i hela riket under lång tid framöver
8 april 2018
Judit Worley: Ungersk folkmedicin
I det gamla bondesamhället blandades medicinsk kunskap med folktro och riter – traditioner som praktiserades och fortlevde fram till mitten av 1900-talet. Med utgångspunkt i bilder, berättelser och arkeologiska fynd, de äldsta från 700-talet, ger etnografen Judit Worley exempel på den ungerska folkläkekonstens behandlingar och de trossystem som de ingick i.
4 mars 2018
Jan Fagius: Hemisfärernas musik – Iakttagelser om hjärnan och musiken
Den mänskliga hjärnan har skapat musiken, som utövar en stark dragningskraft på oss. Vad händer i hjärnan när vi utövar och lyssnar på musik? Vad händer när musik väcker känslor? Jan Fagius, docent i neurologi, amatörmusiker och körsångare berättar.
Föredraget bygger på Jan Fagius breda översikt av forskningen om musiken och den mänskliga hjärnan Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare.
4 februari 2018
Henning Höijer och Roland Sahl: När och hur kom 1800-talets stora medicinska framsteg till nytta för patienterna på Nyköpings lasarett?
Hur avspeglades 1800-talens omvälvande medicinska upptäckter i vården på Nyköpings lasarett? Med hjälp av lasarettets patientliggare har Nyköpingsläkarna Henning Höijer och Roland Sahl följt hur mediciner, röntgen, aseptik och narkos förändrade villkoren för läkare och patienter.
Läs om föredragshållarnas utforskning av patientliggarna i denna artikel i Sörmlands Nyheter "Lasarettets första patienter led av syfilis och förfrysningsskador"
7 januari 2018
Bo S. Lindberg: Kirurgernas historia – om badare, barberare och fältskärer
Bo S. Lindbergs föredrag bygger på hans senaste bok med samma titel och handlar om kirurgerna långa historia som yrkeskår.
Föredrag och aktiviteter 2017
Söndag 3 december
Föredrag av Barry Karlsson: Bemötande av psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykologiska utredningar i ett historiskt perspektiv
Barry Karlsson berättade om historiska aspekter och förändringar av förståelse och utredning av personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Från medeltid över upplysningstid och urbanisering i kölvattnet av industrialisering till dagens postmodernistiska samhälle har attityder till funktionsnedsättningar genomgått en dramatisk förändring. Inte minst i vårt psykiatriska bemötande vid problemskapande beteenden.
Barry Karlsson är legitimerad psykolog, specialist i neuropsykologi och Psykologialumnernas ordförande vid Uppsala universitet, han är också knuten till Hälsa och habilitering vid Region Uppsala.
Lördag 11 november
Arkivens dag 2017, på Arkivcentrum. Tema Synd och skam
Medicinhistoriska museet medverkade i mässhallen och med ett föredrag av Bertil Karlmark, Franska sjukan – från Columbus till gin & tonic.
Söndag 12 november
Museidagen, tema Sant och Falskt
Uppsalas museer slår upp portarna för en gemensam museidag, i år med temat Sant och Falskt.
Onsdag 8 november
Till minne av Henry Johansson – Två vänner berättar
Med anledning av Henry Johanssons bortgång den 16 juni 2017 inbjuder Uppsala medicinhistoriska förening och Uppsala medicinhistoriska museum till en minneskväll där Henrys vänner Lars Grimelius och Mats Westman berättar om Henry som kirurg, medicinhistoriker och medmänniska.
Söndag 29 oktober
Föredrag av Daniel Berg: Giftets värde – Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870-1925
Innan Sverige fick sin första särlagstiftning mot narkotika 1923 såldes opium receptfritt på apotek. Daniel Berg har i sin avhandling Giftets värde: Apotekares förståelse av opium 1870-1925 (2016), undersökt hur denna fria tillgänglighet på narkotika förstods av droghandlarna själva, apotekarna. Opium uppfattades på samma gång som en husmedicin, vars tillgänglighet var avgörande för folkhälsan, och som en rusgivande drog. Genom sina särskilda kunskaper upprättade apotekarna ett eget rum för sitt vetande, avskild från läkarnas kliniska blick.
Daniel Berg (f. 1979) är ekonomhistoriker vid Stockholms universitet.
Söndag 1 okt
Tom Lundin: Katastrofpsykiatri
Söndag 3 september
Eva Ahlsten: Akademiska sjukhuset genom 150 år
Lördag 9 september
Kulturnatten
Invigning av den nya utställningen Från psykometri till psykoterapi – Psykologverksamheten vid Ulleråkers sjukhus. Gunnar Holm och Barry Karlsson invigningstalar.
Föredrag av Åke Pålshammar: I glad inspirerande långdans med test, elektroder, apparater och droger. Ett föredrag om Ingmar Dureman, professor i klinisk psykologi.
Söndag 20 augusti
Filmvisning och konstnärssamtal med Natasha Dahnberg
Natasha Dahnberg, curator för utställningen ”STOFF – konst på Medicinhistoriska” samt en av utställningens konstnärer, bjöd på en exklusiv filmvisning där vi fick se fyra av hennes videoverk i en sammanhängande svit. På ett hår (2014), Maria & Elisabet (2014), Östergök (2015), Caro vero infirma (2016). Efter föredraget släpptes också katalogen för utställningen STOFF.
Söndag 4 juni
Bertil Karlmark: Hjalmar Öhrvall – fysiologen som inte lämnar någon oberörd
Hjalmar Öhrvall (1851-1929) var Uppsalas andre professor i fysiologi. Hans livsgärningar lämnar ingen oberörd och spänner över såväl fysiologi, psykiatri, samhällslära, knopar (!) och mycket annat. Han ansågs förleda ungdomen genom sina vänsterradikala åsikter och vassa penna. Därför vågade han inte disputera i Uppsala med sin avhandling om smaksinnet, men med ett högsta betyg från Lund, så vågade inte Uppsala universitet förvägra honom en tjänst.
Som bäddat för en intensiv samhällsdebatt i flera decennier runt förra sekelskiftet med hygienismen som viktig nämnare. En lära som innefattade kroppen, själen, hemmet, rasen och samhället. En älskad och hatad mångsysslare.
Söndag den 7 maj
Inga-Lill Aronsson: Medicinsk antropologi – Fallet Negevbeduinernas sjukdomsklassifikationssystem
Med utgångspunkt i en studie av Negevbeduinernas hälso- och sjukdomsklassifikation ges inblick i hur en kultur kan förhålla sig, förklara och bemöta sjukdom och hälsa. Ett grundläggande antropologiskt perspektiv är att beakta den komplexa samverkan av faktorer kring sjukdom och hälsa där klassifikationen utgör en del av det medicinska kunskapssystemet. Etnomedicin, eller medicinsk antropologi, är ett expansivt fält som studerar kulturella och sociala konstruktionen kring sjukdom och hälsa. Negevbeduinerna lever i södra Israel och är omkring 200 000 individer. Majoriteten är idag fast bosatta.
Söndag 2 mars
Jan Henningsson: Kroppen, själen och sjukdomens ansikte - islamisk medicin och människosyn
Vad lär islam om fenomenet människan? Koranen, liksom den hebreiska Bibeln, beskriver ”Adams barn” som utpräglat sociala varelser – och Skapelsens krona. Islamisk läkarvetenskap, både somatisk och psykiatrisk, påverkades starkt av Aristoteles, Hippokrates och Galenos. Parallellt fortlever dock traditionell islamisk läkekonst: en form uppkallad efter Profeten Muhammed, en annan efter hans dotters familj.
Söndag den 5 mars
Lars-Erik Appelgren: Några ståndkärl från Boskapsapoteket
Boskapsapoteket är en del av Veterinärmuseet i Skara. Där finns unika samlingar av ståndkärl från sent 1700-tal. Innehållet i några av dem kommer att beskrivas. Från samtida skrifter belyses den dåtida användningen framför allt i veterinär- men också i humanmedicinen. Kunde några av de droger som rekommenderades ha haft effekt på sjukdomarna som omtalas?
5 februari
Tony Gustavsson: Att rådfråga döden – Svenska medicinska ingrepp i döda kroppar, 1650-1900
Under loppet av 1600-talet introducerades på svensk mark en rad medicinska ingrepp i döda människokroppar i form av obduktioner och dissektioner. Ingrepp utmanade dock religiösa och kulturella föreställningar kring den döda kroppen, och den folkliga motviljan kom att ge upphov till betydande konflikter med den medicinska vetenskapen som kom att vidhäfta verksamheten ända in i modern tid.
8 januari
Urban Josefsson: 1880-talets vivisektionsdebatt – Den första svenska djurförsöksdebatten.
I Sverige fördes en livlig diskussion för och emot djurförsök inom fysiologin på 1880-talet. De två mest framträdande stridande var fysiologen Frithiof Holmgren och filosofen Adolf Leonard Nordvall. Urban Josefsson berättar om denna debatt och tar bland annat upp en samling tidigare okända intyg om djurförsöken vid Fysiologiska institutionen i Uppsala.
Föredrag 2016
Christer Åsberg: Syndastraff och gudagåva. Om sjukdom och läkekonst i Bibeln.
Birgitta Kulling: En svunnen tid... Minnesbilder från sjuksköterskeutbildningen i Uppsala 1960-1964.
Mohamad Hassan: Grillad lök eller sårtvätt? Föredrag om krigets fasor och hur folk klarar sin vardag
Birgitta Meurling: Också en dekokt! Prästmedicinen, prästfrun och prästen
Jan Stålhammar: Kolerakyrkogården i Malen och "självspillingen" från Stånggrund. En Norduppländsk historia
Thérèse Toudert: Félix Thiberts Musée médical och den patologiska anatomin. Om några modeller i papier-maché, moulages, i Medicinhistoriska museets samlingar.
Henry Johansson: Medicinens historia till nutid – det förflutna förtjänar vårt ansvar
Björn Lindeke & Bo Ohlson: Medicin på kungens skepp. Om fynden ur Regalskeppet Kronans medicinkista från 1600-talet
Torsten Gordh: Narkosen 170 år den 16 oktober 2016
Tor-Göran Henriksson - plastikkirurg och konstnär. Daniel Nowinski och Leif Zern berättar om de två sidorna av en handens mästare.
Olle Matsson: Gifter – till skada och till nytta
Håkan Westin: Ryssligan – ett morddrama i skuggan av första världskriget